Henrik Ripa

Idag hade Naturskyddsföreningen bjudit in till en paneldebatt om klimatfrågan. Det var en mycket bra och intressant debatt. Men de två timmarna räckte inte långt för att svara på alla de frågor vi hade fått i förväg. Därför publicerar jag svaren här på min blogg.

•1.       Kommer kommunen ställa krav på att allt nybyggande skall vara "passivhus" och i så fall från vilken tidpunkt? Kommer uppvärmning med direktel att förbjudas i anslutning till detta?

Kommunen har sedan 2004 ställt högre energikrav än gällande BBR vid nybyggnation av bostäder.

I Energiplan2008 har riktlinjer fastställts om ytterligare ökad energieffektivtetskrav som också tar hänsyn till val av energikälla - d v s vi försöker styra mot energieffektiv biobränslebaserad uppvärmning. I första hand skall kommunen om möjligt biobränsleförsörja ny bebyggelse. Första pilotprojektet för denna arbetsmodell blev bostadsområdet Ricklehöjden där kommunen beslutat att fjärrvärmeförsörja området. Detta innebär då enligt riktlinjerna att det blir krav på fjärrvärmesanslutning. Fortfarande gäller högre energieffektivitetskrav än BBR.

Om kommunen inte har möjlighet att tillhandahålla förnybar energi, träder de diversierade riktlinjerna in:

•·        Riktlinjerna innebär att om byggherren väljer el istället för biobränsle så blir energieffektivitetskraven hårdare, hårdas är kraven då direktel väljs (krav enligt passivhusstandarden) då framtida byte av energikälla är svårare. Olja får inte väljas.

•·        I dags läget är det m a o inte förbud mot direktel som uppvärmningskälla. Men vi kommer att ta upp frågan i samband med årliga revideringen av Energiplanen.
I beredningen kommer också frågan lyftas om att öka energieffektivitetskraven ytterligare ett snäpp. Dock är det inte säkert att det är just måste vara passivhusstandarden som gäller. Alla välisolerade hus (inkl "passivhusen") värms ju till en del av människorna som vistas i husen och av hushållsmaskiner, men måste också tillföras värme. I passivhusstandarden finns inga krav på värmekällan - enbart energieffektiviseringskrav. Kommunen vill bygga både energisnålt & förnybart (Förbos radhus strålande ex - mckt energisnålt med sol & fjärrvärme som energikällor!).

Det finns ingen passivhusstandard för lokaler (gäller bara bostäder). Våra egna fastigheter byggs sedan 2004 med mckt höga energieffektivtetskrav och krav på förnybar energi (alltid bra Miljöval el) -

direktel får inte väljas.

•2.       Kommer kommunen öka energi- och klimatrådgivningen till hushållen och i så fall hur?

JA

•·         I enlighet utvecklat och utökat energi - & klimatrådgivartjänsten till heltid.

Satsar också löpande på aktiviteter/arrangemang riktade till hushållen:

•·         Earth hour (släck ljuset för en ljusare framtid  - en timma kl 20.30 lördagen den 28 mars) där vi i samarbete med Lerum Energi, Naturskyddsföreningen, ABF & Studieförbundet Vuxenskolan uppmanar hushållen att släcka ner (vi själva släcker ner så mckt av de kommunala verksamheterna som möjligt).

•·         En satsning kommer också att göras under den årliga Världsmiljödagen (FN's miljödag) 5 juni.

•·         Bo&Energidagar planeras att genomföras den 12 och 13 september i centrala Lerum, under de årliga Livsrumsdagarna. Under dessa dagar vill kommunen visa kommunens stora utbud av boende och klimatsmarta energilösningar för hushållen.

•·         Planerar också i samarbete med Snf för en klimatföreläsning med meteorologen Pär Holmgren i november.

•·         Nya Vägvanor hushållen, se fråga 7.

Energi - och klimatrådgivningen omfattar idag både el & värme och transporter och vänder sig inte bara till invånarna utan också till företagen. Kommunen erbjuder också stöd till företagen via löpande miljödiplomeringsutbildningar.

•3.       Kommer kommunen satsa mer på utbyggnad av fjärrvärme från biobränslecentraler?
JA

• I enlighet med riktlinjerna i "Energiplan 2008" ambitionen försörja nya områden (se fråga 1!)
• Vad gäller befintliga områden är ett delmål i "Energiplan 2008" att de bostads- och verksamhetsområden som idag är försörjda av el eller olja är konverterade till biobränsle år 2020. De största fjärrvärmeanslutningarna under 2008 har gjorts i Floda där Riksbyggen, Centralskolan och hela Floda centrum har anslutits. Leveransen till dessa motsvarar ca 400 m3 eldningsolja per år. Totalt levererade de fyra stora fjärrvärmenäten i kommunen - Lerum, Floda, Gråbo och Stenkullen - 2008 42,5 GWh jämfört med 34GWh år 2007 (25 GWh år 2000). Andelen biobränsle har ökat från 0 procent år 2000 till 77 procent år 2008. I samarbete med Lerum Fjärrvärme jobbar vi också på att få till lokalproducerat biobränsle.
  
  

Energiförsörjning

•4.       Kommer kommunen långsiktigt endast köpa Bra Miljöval el?
JA i enlighet med riktlinje i "Energiplan 2008. Dessutom kommer vi att utreda köp av vindkraftsandelar.

Kommer kommunen ha ambitionen att vara självförsörjande eller ännu hellre vara nettoproducent av el som i sin helhet uppfyller Bra Miljöval?
Målet för elproduktionen i "Energiplan 2008" att "år 2020 produceras 40% av geografiska kommunens elförbrukning lokalt & förnybart" gäller för den geografiska kommunen.

I dagsläget finns ingen lokalproducerad el via vindkraft i kommunen. Dock produceras 8% av kommunens elförbrukning lokalt via vattenkraftverk. Vindkraftverk planeras på Öijared och om/när dessa vindkraftverk är i drift omkring år 2012 så kommer andelen ha ökat till max 25% (beräknat med dagens elförbrukning). Intresse finns för ytterligare etableringar (Gbg Energi).

Kommunen har sökt och fått statligt bidrag för att komplettera kommunens Översiktplan med ett tematiskt tillägg för vindkraft. Målet är att redovisa områden som är lämpliga för vindbruk, områden där vindkraftverk inte accepteras samt eventuella övriga områden där särskilda krav ställs för etablering av vindkraftverk. Arbetet startade under 2008 och utställning av materialet planeras till hösten 2009.

•5.       Kommer omfattande utbyggnad av vindkraft ske i kommunen
NEJ det tematiska tillägget är till för att kommunen utifrån en helhetssyn skall kunna stödja och styra nya vindkraftsetableringar till lämpliga områden. Då alla intressen kartlagts och s a s "lagts ovanpå varandra" kommer det att utmynna i en potential för vindkraft som är anpassad och rimlig för just Lerums kommuns tillgångar och förutsättningar.

och skall i så fall värdefulla naturområden undantas? JA värdefulla naturområden "undantas".

•6.      Kommer kommunen undvika att göra affärer med företag som äger och/eller satsar på kärnkraft? Lagen om offentlig upphandling tillåter att vi ställer etiska krav som grundar sig på beslut i FN exempelvis barnkonventionen eller internationella överenskommelser genom ILO exempelvis förenings- och förhandlingsrätt. Denna typ av överenskommelser finns inte vad gäller kärnkraften och kan vi inte hävda att kärnkraften påverkar föremålet för upphandlingen får vi inte i, gällande rättsläge, ta hänsyn till om företaget satsar på kärnkraft.


Transporter

•7.       Kommer kommunen att vidta åtgärder för att minska biltransporterna, inte minst för arbetspendlingen? JA
Är det önskvärt att minska arbetspendlingen över huvud taget och i så fall hur?

Vi arbetar aktivt med att förtäta i befintliga bebyggelsemiljöer där det finns förutsättningar för god kollektivtrafik samt ges möjlighet att kunna gå och cykla till övriga servicefunktioner.

Kommunen ställer sig bakom den målsättning (mål i "Energiplan 2008") som formulerats inom ramen för K2020-arbetet som bl a innebär 40 % marknadsandel för kollektivtrafiken i det regionala resandet i stråken in mot Göteborg. För Lerums del innebär det att kommunen bl a bidrar till
- att det finns bra lokal matartrafik med buss in till pendeltågen
- att Lerums Resecentrum genomförs
- att även övriga pendeltågstationer, bussterminaler/hållplatser utformas som attraktiva miljöer
för resenärerna
- att det finns tillräckligt med pendelparkering för bil och cykel vid stationerna/terminaler

Samäkningsparkeringar finns vid E20-moten Floda & Lerum.

Fler åtgärder i "Energiplan 2008" där arbete pågår:

Jobbar vidare mot målet "Ett sammanhängande GC-nät år 2020"

Håller på att ta fram en ny parkeringspolicy (2009) som är anpassad till Energiplanens ambitioner.

Utreder bil &cykelpooler, se fråga 8.

För att etablera Nya Vägvanor krävs förutom fortsatta satsningar på utökad kollektivtrafik och utökat gång - och cykelnät också satsningar på ett förändrat resebeteende. Därför har kommunen fått ta del av statliga klimatmedel för att delfinansiera klimatprojektet "Nya Vägvanor". Under 2008 genomförde kommunen som en del av detta projekt en undersökning av de anställdas och förtroendevaldas resvanor både i tjänsten och till och från arbetet. De tiotal största Lerumsföretagen har också fått stöd i sitt arbete med att förändra resvanorna. Under våren 2010 kommer en resedialog med hushållen att genomföras.

Det planerade området Jeriko - Jonsered är tänkt att tillföra nya arbetsplatser i regionen och kommunen och därmed öka förutsättningarna för ett minska pendlande.

•8.       Kommer kommunen att bidra till att starta bil-pooler i varje kommundel?
För att få till ett ändrat resebeteende och därmed resa i linje med kommunens nyligen antagna (nov 2008) resepolicy (för tjänsteresor kommunens tjänstemän och politiker) håller vi precis på med att, i enlighet med "Energiplan 2008", utreda förutsättningar för bil/cykelpool som baserar sig på kommunens verksamheter (och därmed ger grunden för en etablering av en pool), men kan öppnas upp mot allmänheten för att ge förutsättningarna för ett förändrat resebeteende även hos medborgarna & företag (och därmed tillsammans med andra transportåtgärder ge förutsättningarna att nå målen i Energiplan 2008).

•9.       Kommer kommunen begära att även regiontåg eller till och med snabbtåg har åtminstone ett stopp inom kommunen?
Kommunen har vid flertal tillfällen gentemot Västtrafik krävt att regiontågen ska stanna vid Lerums stn. Hittills har detta inte varit genomförbart med tanke på överbelastning på Västra Stambanan. Kanske kommer detta i ett annat läge efter det att Banverket genomfört planerad byggnation av ett antal förbigångsspår på banan (klart i etapper mellan 2012 och 2015). Förbigångsspåren kommer också att ge förbättrad kapacitet för pendeln till Göteborg.

Planering

•10.   Kommer kommunen fortsätta att planera bostads- och verksamhetsområden som i praktiken inte kan betjänas av effektiv kollektivtrafik (exempel: Öster Stamsjön, Koxås, Biskopssiken, Flodamotet, Jeriko)?

Vi försöker prioritera områden som ligger i anslutning till god kollektivtrafik, GC och service i enlighet med kommunens ÖP och GR's strukturbild. Kommunen håller på att ta fram (2009) ett bostadsstrategiskt program som på ett mer konkret sätt skall värdera olika bostadsprojekt bl a ur kollektivtrafiksynvinkel.

I dagsläget ligger mycket fokus på utveckling och förtätning av de tre centra (Lerum, Floda & Gråbo) med mycket god kollektivtrafik. I den mån bostads/verksamhetsområden i pågående planering ej ligger nära befintligt kollektivtrafiknät, så är kommunens ambition enligt riktlinje i Energiplan 2008 att kollektivtrafikförsörja dessa områden med buss från start. Lerums kommun arbetar för att exempelvis Jeriko skall få en god kollektivtrafikförsörjning med både lokal buss och expressbusstrafik till Göteborg.

•11.   Är det rimligt att planeringen av Lerums centrum helt baseras på utökade biltransporter genom avfart från E20 och ny bro över Säveån?

Planeringen av Lerums centrum baserar sig på:

- Resecentrum för ett bekvämt och attraktivt kollektivresande
- Förtätning bostäder i närhet av mycket god kollektivtrafik
- Ge förutsättningar för ökad handelsetablering i närhet av god kollektivtrafik. Med målet att fler skall handla på hemmaplan.
 - Ge tillgänglighet till centrum för alla trafikslag och utforma centrum på gående och cyklisters villkor

Lerums resecentrum är en av de allra viktigaste delarna i centrums utveckling. Resecentrum dimensioneras efter kollektivtrafikresande i K2020-perspektiv och efter besked från Banverket finns framtida utrymme för förbättrad kapacitet för tågpendlingen. Resecentrum kommer att ge en betydligt attraktivare miljö för kollektivtrafikresenärerna än vad som är fallet idag och tillgängligheten till kollektivtrafiken kommer att öka avsevärt.

Upphandling och mål

•12.   Kommer kommunen att ta ökad klimathänsyn genom att göra sina upphandlingar "grönare" av exempelvis mat, framför allt kött, med hänsyn till miljö- och klimatpåverkan och i så fall hur?

JA

•·        Nya upphandlingspolicyn (beslutad nov 2008): Kommunen ska köpa miljömärkta eller likvärdiga produkter och tjänster inom byggsektorn, livsmedel, transporter, kontors - och kemisktekniska produkter. Inom övriga områden där miljömärkta produkter eller tjänster finns ska dessa eller likvärdiga upphandlas och köpas om funktionen är jämförbar.

•·        För att underlätta/konkretisera policy håller anvisningar till kommunens inköpare/upphandlare på att tas fram (färdigt nu i vår).  

Vad gäller klimathänsyn så håller klimatmärkning för livsmedel på att tas fram. Klimatmärkningen presenterar bra klimatalternativ inom varje produktkategori (ex kött). Snart är reglerna för bland annat vegetabiliska livsmedel och mjölk klara. Arbetet med regler för kött och ägg pågår och beräknas också bli klara under året. Klimatmärkningen är en tilläggsmärkning som endast får användas i
kombination med annan certifiering som ställer tydliga krav på hållbar
utveckling (ex KRAV). Det är alltså inte en separat klimatmärkning  - man vill ha helhetsgreppet hållbar utveckling där hänsyn tas till samtliga nationella miljömål såväl som djuromsorg och social rättvisa.

Så fort klimatmärkningen finns så bakar vi in den i kommunens inköps & upphandlingsanvisningar!

•13.   Vilka klimatåtgärder i sin egen verksamhet bedömer Kommunen viktigast i visionen "Ledande miljökommun 2010? Vilka har redan vidtagits och vilka planeras?

Inom energiområdet jobbar vi efter målen, delmålen och riktlinjerna i Energiplan 2008 och arbetar mycket aktivt med de i planen identifierade åtgärderna (se bl a svaren till alla frågor ovan!).

För att få till stånd en förändring och nå de beslutade geografiska målen måste vi jobba parallellt med de åtgärder inom El & värme, transporter och utbildning/information/rådgivning som är identifierade i Energiplanen.
Det handlar om att som kommun ge förutsättningarna (bebyggelse, kollektivtrafik, GC mm) för invånarna och företagen att leva/verka klimatriktigt, att agera föredöme (våra egna verksamheter och upphandlingen) och också arbeta aktivt med att förändra beteenden (se fråga 2).

Arbetet är en löpande process/utveckling och revidering av Energiplanen kommer att ske årligen.

Vårt medlemskap i Energimyndighetens program "Uthållig kommun" 2008-2011 innebär att det löpande kommer att dyka upp möjligheter att samarbeta och utveckla vårt energi-/och klimatarbete i samarbete med Energimyndigheten, experter, forskare och andra kommuner. Hittills har vi blivit erbjudna och tackat ja till utvecklingsprogram för energieffektiva fastigheter och fysisk planering (där kommunen med forsknings - och expertstöd kommer att arbeta med ett konkret planeringsobjekt).